Italian Early Renaissance Painter, ca.1430-1495  Related Paintings of Matteo Di Giovanni :. | Seine bei Argenteuil | Jeremiah Lamenting the Destruction of Jerusalem g | Portrait of Joseph Sauvinet by Jean Joseph Vaudechamp | Le Moulin a Poivre | Self-Portrait |
Related Artists:
Jose Legarda
painted Portrait of Manuel de Alday, bishop of Santiago de Chile in 1772
Jacob Philipp Hackert
(September 15, 1737 - April 28, 1807) was a landscape painter from Brandenburg, who did most of his work in Italy. Hackert was born in 1737 in Prenzlau in the Margraviate of Brandenburg (now in Germany). He trained with his father Philipp (a portraitist and painter of animals) and his uncle, before going to the Akademie der Kenste in Berlin in 1758. Later he traveled to Swedish Pomerania and Stockholm, where he painted murals. He spent from 1765 to 1768 in Paris, with the Swiss Artist, Balthasar Anton Dunker, where he focused on painting in gouache. He met and was inspired by Claude Joseph Vernet, who was already famous as a painter of landscapes and seascapes, and the German engraver Johann Georg Wille. In 1768 Hackert left Paris with his brother Georg, and went to Italy, basing himself mainly in Rome and Naples, where he produced many works for Sir William Hamilton. He travelled all over Italy, gaining a reputation as a talented landscape painter. In 1786 he went to work for Ferdinand I of the Two Sicilies in Naples. He advised on the creation of a painting restoration laboratory at the Museo di Capodimonte, and supervised the transfer of the Farnese collections from Rome to Naples. By this time he had an international reputation, and won commissions from empress Catherine II of Russia, king Louis XVI of France and others. When Goethe visited Naples in 1786, he and Hackert became friends.
ulrica fredrica pasch
Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.